Ulf Lundell - Herrarna från plattan Kär och galen (1982)
Å herrarna dom går ombord
med munnen full av valda ord
Dom sitter där i första klass
som om dom satt på jägarpass
Dom spanar in varann med blick
som om dom kunde minsta trick
Dom bär kostym
Det är kutym
och väskan viftas som en plym
ja, herrarna dom styr och rår
som herdar över flock av får
Ja herrarna dom ligger ner
Dom ligger ner på knä och ber
'ge mig Gud ett innehåll
jag tror jag läcker som ett såll'
Ja herrarna dom pratar skit
och dribblar hjärtan hit och dit
Dom vaktar dig
föraktar dig
tills dom skriftligen slaktar dig
Dom längtar efter sjutton år
och gråter ut i horors hår
Ja herrarna dom tror dom vet
Hur allting är i hemlighet
men herrarna vet ingenting
dom dansar runt i rammelring
ty herrarna har missat allt
som sött och salt
som varmt och kallt
Dom ler åt dig
Dom ger åt dig
så många mardrömmar fler åt dig
ja herrarna bestämmer allt
mens du och jag betalar allt
Ja herrarna dom é en sort
som aldrig någonsin kommer bort
dom smyger kring i skuggorna
och tigger till sig tuggorna
så står dom fram i talarstol
Där lampor lyser som en sol
dom åmar sig
dom kråmar sig
tills ingeting mer förvånar dig
dom säger nåt struntförnämt
och applåderas oförjänt
Å herrarna dom leker gud
och dundrar in förbud förbud
och fängelse, skam och fan
Och salter sill och levertran
dom åker hissen upp och ner
och dom blir bara fler och fler
dom tror dem kan vad ingen kan
stänga in en frier man
vad vi gör här på husets tak,
är ta mig fan våran sak.